Ibland förstår jag mig inte på mina känslor. Dom spelar mig alltid ett nytt spratt. Idag efter att Patric hade åkt hem så blev jag jätte känslig , jag visste inte om jag skulle skratta , gråta eller skrika. Men efter ett tag lugnade det ner sig och jag blev mig själv igen.
Just nu känner jag mig ensam , men lycklig.
Josefin Larsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Släng in en kommentar om du har något på hjärtat!